.

Hej där hemma!
Det var ett tag sen jag skrev nu, men när vi hade lagt till i Horta visade
det sig att någonting blockerade våran antenn så inga mail kunde gå ut.
Efter 14 dagar utan att se land gick ett lyckorus genom kroppen när vi
äntligen började se ljus från land någon gång run halv 2 natten innan vi
skulle lägga till. Människolivet existerar fortfarande, det finns annat än
vatten. Lättnad.
Azorerna var jättevackert, det såg ut som England med gröna kullar och
får, fast med en vulkan här och där och svarta klippor som störtade 100
meter ner mot havet. Horta, staden vi låg i såg mysig ut, tyvärr hade vi
vakt första dagen i hamn så vi fick inte gå i land utan spenderade dagen
med underhållsarbete. Jag satt däremot landgångsvakt, så jag gjorde
ingenting på hela dagen. Dagen började bra, runt lunch vände turen med
både vädret och mig själv. På sjöbenet innan halkade jag ju på däck och
slog mig rätt brutalt, låg i sjukhytten och rörde mig inte på flera dagar.
Detta hade i alla fall precis släppt någonrlunda så jag kunde klättra i
riggen igen. Turen vände snabbt när jag skulle gå ner för trappan på däck
med ett stort gla med te och en bok i andra handen. Mina crocs var hala
och jag ramlade, benen upp i luften och med ryggen rakt i trappan slutade
jag i en hög på däck med en smäll på svankotan. Igen. Jag satt ett bra tag
och försökte få luft men lyckades inget vidare. Båsen och maskinisten kom
springandes för att hjälpa mig. Efter jag hade hämtat andan försökte jag
ställa mig upp förgäves. Jag var helt säker på at någonting var brutet.
Sjuksyster kom och kollade på mig och konstaterade att det inte var någon
fara, bara en ordentlig smäll på muskeln i mitten på ryggen. Jag gick ner
för att lägga mig, men kunde inte komma upp i kojen, så jag fick ligga i
stora mässen med is på ryggen i 1 timme. Sen sov jag 18 timmar i sträck.
Morgonen efter vaknade jag och skulle kolla hur det såg ut på ryggen, där
fanns alla världens nyanser av blått och gult och en helt uppriven rygg.
Jag kunde stappla mig fram i alla fall, så begav oss ut i staden för att
kolla runt lite. Jag var faktiskt riktigt besviken. Det fanns typ en
restaurang och några caféer som kändes som ett badrum ungefär, men det
fanns wifi i alla fall. Alla dagar bestod ungefär samma sak, uppställning,
gå till ett café för att få wifi, gå till affären, äta någonting, gå
tillbaka till båten för att se på film och sova.
En kväll gick vi ut och åt på en restaurang som faktiskt var en utav de
bästa jag har vart på. Man fick beställa in rått kött eller fisk och sen
fick man en upphettad lavasten som man stekte sin egen mat på. Jag tog en
mixtallrik och fick tonfisk, svärdfisk, 2 bläckfiskar, 2 kycklingfiléer, 1
svärdfisk, 2 scampis och 2 andra fiskar som vi inte visste vad det var.
Till detta fick man bröd, sallad, pommes, 2 såser och smör. Det var
riktigt gott!

Det absolut bästa med Azorerna var paketet jag fick. Mamma och Tomas hade
skickat ett paket dit med svenskt lösgodis och marabou choklad, inte en
endaste själ ska få smaka av det. Tack så jättemycket, brevet sitter i
kojen så jag kan sakna er lite för mycket.

Sista natten gick jag Mandus, Hjalle och Johan ut och målade T/S Gunilla
2013 på kajen. Detta är någonting som alla båtar gör i Horta, morgonen
efter signade alla sina namn och sen gick vi ut till sjöss igen. Nu är vi
på atlanten igen, med bara hav och delfiner, I morse såg vi dock 2 valer,
trolitvis blåvalar, de var en bit från båten men man kunde se deras ryggar
och vattensprut. Magsjuka härjar på båten och jag tror jag är på väg åt
det hållet jag med, tyvärr. Men jag ska in och lägga mig i kojen och se
hur jag mår innan vakten sen vid 4.

Jag befinner mig just nu i stora mässen, lyssnar på Håkan Hellström och
längtar hem. Vill bara hem och fira allas studenter, och bara vara. Idag
är det exakt 3 veckor kvar tills vi seglar in på Öckerö, där lär det vara
världens stohej. Eftersom Öckerö Gymnasieskola har blivit utnämnt till
världens bästa seglargymnasium under tiden vi har varit ute så har jag
hört på ryktesvägar att det kommer vara på tidning, TV och radio på
björnhuvudet den 21 juni.
Nu ska jag gå och lägga mig och sova bort det, hoppas ni har det jättebra
hemma!